From Sweden with love!
Idag är en bra dag, en otroligt bra dag! Frida och Ilse befinner sig på sitt hotell.. I PARIS. Alltså max 50 min från mig. Jag är så glad. Matthieu körde oss till bussen, jag ringde Ilse och skulle fråga vart dom var. Sen såg jag dom. Jag kände tårarna som började bränna, tänkte att det här är inte verkligt. Sen kramade jag Frida, hon luktade Frida och en tår kom. Sakta. Jag kramade Ilse, hon luktade Ilse. En till tår. Jag torkade inte bort dom. Mina tjejer, mina fina, älskade underbara tjejer är 50 min ifrån mig. Jag är så fruktansvärt glad.
Jag hade varnat Matthieu för att köra oss, jag sa att det skulle bli så mycket svenska och skratt att han skulle bli galen. Han log och sa att nejnej det skulle fungera bra det. Sen satte vi igång, ja herregud vad vi pratade och sjukade oss. Han tittade lite skrämt på mig men jag bara log. Han log tillbaka. Ida log. Ilse log. Frida log. Och jag log. Jag ler fortfarande. Helgen kommer bli så bra, massa kort ska vi ta! Bloggen kommer fyllas med helgens bilder, hoppas ni överlever.
Nu ska vi plocka undan lite innan det blir hopp i säng. I morgon blir det Dynamis och sen blir det Belle Epine och lite shopping. Middag hos oss är planen. Man kanske skulle köpa en flaska champagne och poppa den för att fira? Tror jag måste prata med min sambo om detta. Känns som att jag måste prata med min sambo om detta, kan ju inte ta några egna beslut, nejnej!! Det går inte.
Idas inlägg om Dynamis var fint. Jag älskar det stället. Men när smärtan i hjärtat smyger sig på för att jag tänker på att fyra månader går fort vill jag helst skära ut det och lägga det i en burk. Ja herregud vad det stället har gett mig mycket. Så fina människor och själar det finns där är något helt otroligt. Dynamis är en fin arbetsplats. Det finns människor man inte kan hitta någon annanstans. Människor som jag älskar och människor som jag inte skulle klara mig utan. Ett skratt förlänger livet.. Precis som Ida sa: Nu är jag odödlig. Och jag vill att alla ska få ha det så som vi har det varje dag på Dynamis.
Jag hade varnat Matthieu för att köra oss, jag sa att det skulle bli så mycket svenska och skratt att han skulle bli galen. Han log och sa att nejnej det skulle fungera bra det. Sen satte vi igång, ja herregud vad vi pratade och sjukade oss. Han tittade lite skrämt på mig men jag bara log. Han log tillbaka. Ida log. Ilse log. Frida log. Och jag log. Jag ler fortfarande. Helgen kommer bli så bra, massa kort ska vi ta! Bloggen kommer fyllas med helgens bilder, hoppas ni överlever.
Nu ska vi plocka undan lite innan det blir hopp i säng. I morgon blir det Dynamis och sen blir det Belle Epine och lite shopping. Middag hos oss är planen. Man kanske skulle köpa en flaska champagne och poppa den för att fira? Tror jag måste prata med min sambo om detta. Känns som att jag måste prata med min sambo om detta, kan ju inte ta några egna beslut, nejnej!! Det går inte.
Idas inlägg om Dynamis var fint. Jag älskar det stället. Men när smärtan i hjärtat smyger sig på för att jag tänker på att fyra månader går fort vill jag helst skära ut det och lägga det i en burk. Ja herregud vad det stället har gett mig mycket. Så fina människor och själar det finns där är något helt otroligt. Dynamis är en fin arbetsplats. Det finns människor man inte kan hitta någon annanstans. Människor som jag älskar och människor som jag inte skulle klara mig utan. Ett skratt förlänger livet.. Precis som Ida sa: Nu är jag odödlig. Och jag vill att alla ska få ha det så som vi har det varje dag på Dynamis.
Kommentarer
Trackback
