"Jag känner mig yr, Robert"
Dagen från helvetet, det var idag det. I vanliga fall gör vi ca 5 kartonger med påsar, varje kartong innehåller 250 stycken, på måndagar. Idag gjorde vi hela 8 stycken, med en underbemannad styrka. Det var inte okej. Började dagen med att hålla på att svimma. Det var inte okej. Det händer ibland när jag inte dricker tillräckligt med vatten och har sovit lite lite. Eftersom det har hänt förr kände jag igen den där kittlade känslan i benen och den lätt vimsiga känslan i huvudet. Sa till Sanna att hon skulle ta mina avokados så att jag kunde gå och dricka vatten annars skulle jag svimma inom två sekunder. Jag gick in i omklädningsrummet och Herr Lammull var snabbt efter för en pratstund. Han gick och jag kunde dricka mitt vatten, men det gjorde inte saken så mycket bättre. Kände mig fortfarande väldigt yr. Stod lutad mot handfatet när Herr Lammull återigen kommer in i rummet. Han frågar hur jag mår varpå jag svarar att det inte är så fruktansvärt bra. Det är här det otroliga sker. Herr Lammull brydde sig! Han frågade vad felet var och jag sa att jag höll på att svimma. Han tittade lite bekymrat på mig och frågade om jag inte skulle gå hem. Nejnej, svarade jag. Behöver bara vila lite så är det lugnt sen. För det är det som är grejen, jag vet att jag behöver bara dricka vatten och sitta ner ett tag. Sen är det lugnt. Han gick iväg i alla fall på sitt vanliga sätt men kommer 2 sekunder senare tillbaka med Mr T (Thierry uppe på kontoret). De kommer in och Mr T tittar på mig som om jag är döende. Herr Lammull står i bakgrunden och ser bekymrad ut. Det hela slutar med att de sliter med mig upp på kontoret där de kan hålla koll på mig. Förstår egentligen inte vad Herr Lammull gjorde där men han hade väl inget bättre för sig. Jag satt där ett tag och efter en halvtimme kanske hade allting gått över. Sa ju att det inte var någon fara på taket. Men den stora grejen i hela den här händelsen är att det var Herr Lammull som tog på sig att ta hand om mig. Det var Herr Lammull som hämtade Mr T och såg till att jag blev omhändertagen. Visste inte att killen kunde bry sig om någon annan än sig själv. Han är en fin kille egentligen den där Herr Lammull.
Vi kämpade i alla fall på med våra påsar, till slut fick vi hjälp av alla grabbarna som hade jobbat med Dynamis grejer hela dagen. Vid 13 var vi färdiga med alla påsar och sen var det bara att börja öppna lådor. Vid klockan 14 förbarmade sig som vanligt Herr T (Thierry på golvet) sig över oss och sa att nu räcker det tjejer. Och när Herr T säger något, då lyder man. Inte för att jag klagar på att gå hem direkt! Speciellt inte efter den här dagen. Och det fina i kråksången, eller fina och fina, är att det bara kommer bli värre nu. Sunshine berättade för oss att vi nu kommer in i en väldigt jobbig period. Perioden kommer vara fram till Juli. HÄRLIGT! Det kan bli så att vi kan göra upp emot 11-12 kartonger om dagen och kan få stanna till klockan 18 om det saknas produkter. Visst låter det härligt va? Ser verkligen fram emot detta. En riktig tur att jag gillar min arbetsplats så mycket som jag gör.
Nej, nog om arbetet. Nu ska jag träna lite och sen blir det till att nanna kudden. Trött McTrött!
Bisous,
